Förvaring av brandfarliga vätskor
Brandfarliga vätskor förekommer i många sammanhang i vårt dagliga liv – som bränslen, som lösningsmedel eller som rengöringsmedel. För det mesta klarar vi av att använda dem utan att olyckshändelser sker.
Om olyckan är framme blir konsekvenserna ofta allvarliga. Varje år brännskadas barn och vuxna och egendom förstörs på grund av bränder som startat genom felaktig eller olämplig hantering av brandfarliga vätskor. Här kan du lära dig mer om brandfarliga vätskor och hur du kan använda och förvara dem på ett säkert sätt.
Så här mycket får du förvara
Hemma får man, sammanlagt av alla fyra klasserna, förvara högst 100 liter brandfarliga vätskor. Drivmedel i fordon och reservdunk räknas inte in i detta. Dessutom får man förvara högst 10 000 liter brandfarlig vätska klass 3 (eldningsolja och diesel) för uppvärmning och elproduktion, dock inte i själva bostaden. Om man har behov av att ha mer än detta hemma måste man söka tillstånd hos kommunen.
Observera att man bara får förvara brandfarliga vätskor för det egna hushållets behov, alltså inte för någon annans räkning. Eget företag gäller också som ”någon annan” i detta sammanhang. Med hushållets behov avses att man bara ska förvara det man verkligen behöver hemma
Förvaringskärl
Brandfarliga vätskor bör alltid förvaras i sin originalförpackning med originaletiketten kvar. Inne i bostaden får vätskorna förvaras i förpackningar om högst 10 liter. Vätska som köps i löst mått, till exempel bensin, ska förvaras i behållare som är avsedd för produkten, till exempel godkänd reservdunk.
Förvaring i enfamiljshus och fritidshus
Så här får du förvara brandfarliga vätskor i småhus. Regler för hur du får förvara brandfarlig gas hittar du i MSB:s broschyr ”Gasol för hem och fritidsmiljö”. Reglerna finns för att minska risken för att de brandfarliga varorna orsakar brand eller för att de förvärrar en redan uppkommen brand.
* Med ”avskilt” avses brandtekniskt avskilt. Lokaler, utrymmen och byggnader avskiljs brandtekniskt genom att byggnadsdelarna (väggar golv, tak, dörrar) är utförda på ett sådant sätt att en brand inte ska sprida sig vidare inom en viss tid.
Vanlig brandteknisk avskiljning i bostäder är EI 30 eller EI 60 där E står för rökavskiljning (brandrök ska inte kunna sprida sig till nästa utrymme), I står för isolering (värme ska inte kunna gå genom byggnadsdelen) och 30 eller 60 står för den tid i minuter den avskiljande byggnadsdelen ska klara.
Förvaring i flerfamiljshus och gemensamma utrymmen
Det finns lite fler restriktioner när det gäller förvaring av brandfarliga vätskor i flerfamiljshus. Det beror på att här finns många fler människor som kan påverkas av olyckshändelser. Därför får man inte förvara brandfarliga vätskor i källaren annat än i utrymmen som är särskilt avsedda för detta.
Förvaring av större förpackningar ska helst ske utomhus, det vill säga på balkongen. Inglasad balkong räknas i detta sammanhang som inomhus, så där får bara mindre förpackningar förvaras. Uppgifter om hur du får förvara brandfarlig gas i flerfamiljshus hittar du i MSB:s broschyr ”Gasol för hem- och fritidsmiljö”.
* Fastighetsägaren kan iordningställa ett särskilt förråd, avskilt i lägst EI 30, endast avsett för förvaring av brandfarliga varor där hyresgäster kan förvara sina brandfarliga vätskor. Fastighetsägaren ansvarar för tillstånd för detta förråd.
Vill du veta mer?